Stigen till Utom
Ibland finns känslan mer inom mig än i bilden. Vägen upp till det ensliga huset där Anton och Maria bodde strax utanför byn, bakom Stigs ladugård, gick evighetslång genom tung mörk skog. Nu är det bara en fördjupning genom en nyplantering. Inte ens lång.
Väcker många tankar... Fast nån måste ju hålla stigen öppen så platsen kan ju inte vara övergiven
SvaraRaderaDet är sant Kristina. Vi lämnar alltid våra spår efter oss. Som stigar som gör avtryck eller minnen som gör intryck. Här finns både minnenas intryck och okända vandrares avtryck,
SvaraRadera