Gott och Blandat

Det är inte alltid så underbart att gå ut med hunden när vinden viner...

Mina morgonpromenader går emellanåt till den lilla gölen som Nissan bilder. En dag var det kalllllttt och vindstilla.

Årets första skridskotur på Risbodammarna. Solen höll koll.

 De sista solstrålarna speglar sig i huset.

När jag var liten bodde tant Mina i huset. Fortfarande helt orenoverat, kallvatten, utedass och kakelugnar som värme.

Ensam kvar

Sista mobilbilderna på ett tag, jag lovar... Den första bilden (tallen) tog jag nu i veckan dagen efter att min gamle far dött. Han arbetade med skog hela sitt liv. Jag vet inte varför jag kopplar den till honom. Den ensamma tallen. Eller är det kanske känslan av att vara ensam kvar när något som alltid funnits är borta? Jag vet så lite. 

Lite träning

Snart ska jag få tid att ge mig ut till mina älgar med mina tunga Nikonverktyg igen, men tills vidare tränar jag bildsinnet med mobilen. Den är effektiv, ögat letar ständigt motiv eller snarare  bilder. Vi börjar med några sydländska vyer.

Förblindande skönhet

Det är lätt att förblindas av naturens förblindande och slösande skönhet just nu. En liten runda till Västergötland och Hofsnäs/Torpa Stenhus med mobilen som enda kamera öser motiv. Men också en liten mobilkamera (med sina inbyggda filter) klarar hyfsat av vattenspeglande (vända) stenhus och rörelseoskärpta ekskogar.

Botaniska...

... i Göteborg har underbara fotomöjligheter. Det är lite märkligt att komma från vildmarken och inse hur vackra skogsmiljöer det finns mitt (nåja, strax intill centrum) i stan. Fint ljus, dramatiska färger. Och ett litet lusthus som är Göteborgs motsvarighet till Taj Mahal, lätt svävande över gräset.

Tidig morgon utanför Borås

Morgondimman fanns där plötsligt. Tät och lockande men samtidigt som en ruggig föraning om en apokalyps. Fanns inte ska väl världens undergång börja utanför Borås...

Inte bara älgar därute...

... i skogen. Fast de här går väl säkrare nu under älgjakten. Förhoppningsvis. Här gick det ånglok en gång.

Aldrig är man nöjd

När jag är ute i älgskogarna har jag oftast på det längsta objektivet. Ikväll stod plötsligt kalven bara 15-20 meter från mig och för nära för teleobjektivet, det blev bara sudd... Och reservkameran strejkade! Jag hann med ett snabbt objektivbyte innan kalven insåg att jag kanske inte var ett lämpligt sällskap. Men den lunkade bara några meter bort i den täta skogen där kon stod. Väl dold bland granarna. Fast fortfarande är jag osäker på om det är en årskalv, så kraftig som den är. Ett fint möte blev det. För mig alltså.

Även en liten putte...

... -tjur kan få en ko. Förra veckan såg jag hur en tolvtaggare jagade bort en liten pinnatjur som vågade sig för nära hans ko. Idag fick jag till min glädje se att även de små kan bilda en liten familj, en liten fyrtaggare gick lite försynt i granarna strax bakom kon och en nyvaken kalv i morgonmörkret. 

När hösten blivit vår

Varje vår brukar sjön, som egentligen är en del av Nissan, svämma över. Men nu i höst..? (Det blev lite snuttipuff, men jag kunde inte motstå solen.)

Idylltävling

Under veckan har det varit en del körande i jobbet, bl a Småland, Östergötland och Skåne. Gissa vilken bild som hör till vilket landskap..? Stor ära till dig som klarar det. (Vilket kanonjobb jag har, inser jag plötsligt.)

En i solen - en i skuggan

Hon står i skuggan och beskådar mannen som står i solljuset... Är det symboliskt? :-)

Skyline över stan

Regntunga skyar hängde över stan när det plötsligt öppnade sig en glipa ljus över horisonten. Jag drog mig till bron över Munksjön med ljusrampen för att få en förgrund mot Jönköpings skyline och våra kyrkor. Rörelseoskärpa och mobilkameran gjorde resten.

Färglöst

Det är svårt att bara lägga 300 älgbilder i arkivet. Det blir några idag också, fotade igår morse. Lite lek med färgerna (eller frånvaron av färger.) 

 Efter inspiration av vännen Mats Andersson har jag lekt med annan av bilderna.

Magisk morgon del 4

Del 4: Så småningom vaknade den trötte tonåringen och kollade lite bort mot sin pappa (?) innan den lilla kalven vandrade bort till modern och började dia. Ovetande om att det fanns en tjuvkikande åskådare i morgonsolen en liten bit bort.

För första gången fick jag se och plåta en diande älg ute i det vilda.

Vi avslutar med en stilstudie på kon, det är lätt att fokusera på tjuren. Men också hon är riktigt stilig. Den här bilden togs strax innan solen gick upp medan kalven fortfarande sov.

Magisk morgon del 3

Nu ska vi äntligen se den udda tolvtaggaren i vitögat. Udda därför att den har fem taggar på ena sidan och sex på andra sidan av skovelhornen. 

Han gick omkring och grymtade över en konkurrerande älgtjur som inte riktigt vågade sig fram. Den som kom lite för nära jagades snabbt bort. Ställde sig med nosen högt och kände kanske doften av den ljuvliga kon.

Hela tiden höll han sig i närheten av kon. Solen hade nu gått upp, strålarna kom parallellt med marken och skuggan från de väldiga hornen spreds över hela tjurens sida.

Snart kommer kalven också att vakna. Fortfarande har den sovmorgon i gräset strax intill kon.  

Magisk morgon 2

Innan jag presenterar den vackre tjuren i närbild möter vi honom innan solen gått upp, lite blyg på avstånd medan de daggvåta spindelnäten omsvärmar honom. (Klicka gärna på honom så ser du bättre hur kraftig han är).

Vanlig hövlighet ger också kon ett visst företräde. Här anar hon min närvaro, lägger öronen lite bakåt. Solen har börjat spira över trädtopparna. I nästa inlägg är det tjurens tur att ha huvudrollen. Ofta ser jag bara kon och kalven, tjuren är smart och försiktig, håller sig i bakgrunden, går bakom. Idag var det min tur att vara i bakgrunden...

Magic Morning del 1

Det finns stunder som är mer magiska än andra. I morse var en sådan. Jag var ute i mina vanliga älgmarken med solens första strålar i ryggen när han plötsligt stod där, med all den pondus en elvataggare (eller udda tolvtaggare som det också kallas) kan ha. En mindre tjur försökte komma i närheten men jagades snabbt bort. Orsaken var en ko som gick och betade en liten bit bort. Efter en halvtimma, när solen stod högre, vaknade också en liten kalv, ruskade på sig och gick fram och diade sin moder. Sällan ser jag så stora oxar, aldrig har jag sett en diande älgkalv i det vilda. Det var en magisk morgon. Jag lägger ut bilder efterhand, jag fick en halvtimma med familjen, sedan lämnade jag den ifred. Börjar med en aptitretare... Det fanns tid för lite experiment också.

Torpets nya gäster

En gång låg här ett torp, Hanhyltan, med många barn. Ensligt och kargt. Jag tror någon lever än som föddes här. Nu finns bara en gammal jordkällare och några vildäppelträd kvar. Men älgarna har tagit över. I går kväll såg jag en vacker tjur, bred över hornen, en bit bort (han var smart och gömde sig lagom mycket bakom sly och det var också lite för mörkt att fota) och idag stod en ko stilla en kvart, innan en liten kalv plötsligt reste sig, nyvaknad och vankade in i skogen. En trevlig morgon...

Stadsbilder

När regnet kommer är bilderna ofta effektfullare inne i stan än ute hos älgarna. Klostergatan klockan åtta.

Hockeyfärger

När Frölunda spelar hemmamatcher i nattmörker behövs ingen Photoshop. 
Mobilbild, Instagram "kunggylve".